Passa på! Undersökning 10 kr (ord. 450 kr). Boka idag!
Kundcenter

Ögats anatomi

Ögat är en fascinerande mekanism som tillsammans med hjärnan hjälper oss att tolka vår omvärld. Vi har tagit fram en ordlista som reder ut alla begreppen och ger dig en större förståelse för hur ögat fungerar.

Ögats anatomiHornhinnan

Hornhinnan, på latin cornea, är den yttersta delen av ögat, ”ögats fönster mot omvärlden”. Hornhinnans yttersta skikt epitelet har till  uppgift är att skydda ögat mot skräp och beröring.  epitelet, är också känsligt för beröring, och om en fast kropp eller lite skräp vidrör hornhinnan reagerar epitelet omedelbart och utlöser en reflex som stänger ögonlocket. Hornhinnan står för ca 2/3 av ljusets brytning i ögat, resten står linsen för. Hornhinnans brytning är fixerad medan linsens kan ändras genom att linsen ändrarform . En ojämnt krökt hornhinna ger upphov till astigmatism, vilket kan korrigeras med hjälp av glasögon, linser eller ögonlaserkirurgi.

Linsen

Linsen saknar nerver och blodkärl och får sin näring från kammarvattnet. Linsen är upphängd i tunna trådar som fäster vid strålkroppen (corpus ciliare) . Den ringformiga muskeln i strålkroppen (ciliarmuskeln) spänns, så att linsens upphängningstrådar blir slappa, och den elastiska linsen får en rundare form och därmed starkare ljusbrytande ytor (kallas ackommodation). Förmågan att ackommodera avtar med åldern, när linsen förlorar sin elasticitet. Detta innebär att man behöver läsglasögon för att se på nära håll. Med stigande ålder grumlas linsen vilket kan resultera i grå starr.

Pupillen

Pupill är ljusöppningen i ögats regnbågshinna (iris). Den äldre termen ögonsten är numera ovanlig.

Pupillen ser ut att vara brun eftersom det mesta av ljuset som träffar pupillen absorberas av vävnader inuti ögat. Hos människan och många djur (men få fiskar) kontrolleras storleken av pupillenmed hjälp av reflexmässiga sammandragningar och utvidningar av regnbågshinnan för att anpassa mängden av ljus som tränger in i ögat. Detta kallas pupillär reflex. I dagsljus har människans pupill en diameter på cirka 1,5 millimeter, i svagt ljus ökas diametern till cirka 8 millimeter. Men den kan även påverkas av drogpåverkan eller av olika känslor(vid t.ex. förälskelse/kärlek så kan pupillerna hållas vidgade av glädjen/endorfinerna i blodflödet).

Iris

Regnbågshinnan, även kallad iris, är en anatomisk struktur i ögat hos ryggradsdjur inklusive människor. Den är en ringmuskel som justerar pupillens storlek beroende på den omgivande ljusintensiteten. Regnbågshinnan ger även ögat dess ögonfärg.

Näthinnan

Näthinnan (lat. retina) är det tunna lager av celler som finns på ögonbotten hos ryggradsdjur och vissa ryggradslösa djur. Det är på näthinnan som det infallande ljuset omvandlas till nervsignaler, och näthinnan kan betraktas som en del av nervsystemet; under fosterutvecklingen bildas både näthinnan och synnerven som utväxter från hjärnan. Näthinnans nät av blodkärl är unikt för varje människa, och det används ibland för att identifiera människor.

Näthinnan innehåller celler som är känsliga för ljus, fotoreceptorer – huvudsakligen stavar och tappar. De nervsignaler som skapas i receptorcellerna genomgår sedan en komplex behandling av näthinnas övriga nervceller. Synnerven bildas av axon från nervceller i näthinnan, och i dessa celler omvandlas signalerna och blir basen för signalöverföringen i nervsystemet. Näthinnan är dock inte bara en passiv detektor av ljus, utan har även en betydande roll i tolkningen av synintryck – den visuella perceptionen.

Näthinnan innehåller omkring 130 miljoner sinnesceller. När ljuset träffar sinnescellerna uppstår nervinpulser. De leds via synnerven till syncentrum i hjärnans nacklob, som bearbetar och tolkar informationen vi ser.

Glaskroppen

Glaskroppen, corpus vitreum, är en genomskinlig geléartad massa som fyller utrymmet mellan linsen och näthinnan. Glaskroppen består till största del av vatten, men innehåller även celler som har till uppgift att avlägsna oönskat material ur denna vätska som stör perceptionen. Sådana störande inslag i synfältet kallas för glaskroppsgrumlingar (muscae volitantes) och består av material som svävar i glaskroppen och kastar en skugga på näthinnan.

Gula fläcken

Gula fläcken är en punkt i näthinnan där synreceptorerna sitter som tätast. Den består endast av färgreseptorerna , tapparna.  Det är den del av synfältet där man ser skarpast.

Blinda fläcken

Blinda fläcken eller papillen är det område i ögats näthinna där syncellernas nervtrådar går ihop till synnerven (kranialnerv II, opticus) som endast är sensorisk (leder information till hjärnan). Som framgår av namnet ser man inget i denna del av synfältet. Vid ett synfältstest framstår detta område som blint och det används därför som fixeringspunkt vid dessa ögonmedicinska undersökningar.

Synnerven

Synnerven, kranialnerv II, lat. nervus opticus, är den nerv som överför visuell information från näthinnan till hjärnan. Den räknas som den andra kranialnerven. Nerven är en del av det centrala nervsytemet (CNS) och myeliniseras av gliaceller (oligodendrocyter) vilket bland annat gör att Multipel skleros kan angripa nerven, så kallad optikusneurit. Nerven går från näthinnan via synnervskorsningen (chiasma) till  den laterala knäkroppen i talamus och en del nervtrådar går även till den pretectala kärnan som styr pupillreflexen och ackommodationsreflexen.

Varje synnerv innehåller ungefär 1 000 000 nervfibrer. Synnerven är en helt sensorisk nerv, det vill säga den transporterar enbart sinnesintryck, som sedan skickas vidare till hjärnan där tolkningen sker.

 

Gratiskurs om ögonoperationer

Lär dig allt om ögonoperationer med vår 5-dagarskurs. Du får ett mejl om dagen i 5 dagar där vi tar upp de frågor som oftast dyker upp. Ange din mejladress så startar kursen på en gång.

Ålder