Hornhinnan – ögats mest ljusbrytande komponent

Hornhinnan, eller cornea som heter på latin, är den genomskinliga hinna som sitter framför regnbågshinnan och pupillen. Den saknar helt blodkärl och får istället sin näring från ögats tårfilm och kammarvatten. Hornhinnan är ungefär en halv millimeter tjock och består av fem skikt: epitel, Bowmans membran, stroma, Descemets membran och endotel.

Hornhinnan bryter ljuset i ögat.

Det yttersta skiktet av hornhinnan, epitelet, och har till uppgift att skydda ögat mot smuts och yttre skador. I epitelet bildas det hela tiden nya celler som gör att lagret ständigt förnyas. Detta gör att hornhinnans yttersta lager har en väldigt god läkningsförmåga och ytliga skador läker snabbt. Epitelet har också rikligt med nerver och är mycket känsligt för beröring. Om en främmande kropp vidrör hornhinnan utlöser epitelet en reflex som gör att ögonlocket stängs.

Fråga oss

Boka tid

Se vilka tider som finns tillgängliga just nu

Eller boka via telefon på 08-517 588 18

Hornhinnan bryter ljuset i ögat

Förutom att skydda ögat, ska hornhinnan också hjälpa till att bryta ljuset som kommer in i ögat. Faktum är att hornhinnan står för så mycket som två tredjedelar av ögats ljusbrytning. Resten av ljuset ska brytas av linsen i ögat. Ljusstrålarna behöver brytas vid en och samma punkt på näthinnan för att du ska kunna se skarpt. Om de istället bryts framför eller bakom näthinnan, resulterar det i oskarp syn. Hornhinnan är därmed mycket viktig för att vi ska kunna se bra.

En ojämnt krökt hornhinna ger astigmatism

Om hornhinnan är ojämnt krökt ger det upphov till astigmatism, eftersom ljuset då inte bryts som det ska. Den ojämnt krökta hornhinnan gör istället att ljusstrålarna sprids ut och träffar näthinnan över ett större område, vilket kan resultera i suddig syn på både nära och långt håll.