Kundcenter
020 - 61 62 00

Närsynthet (myopi)

Närsynthet, eller myopi, är ett synfel som gör att du ser dåligt på långt håll, men bra på nära håll. Synfelet beror på att ljusstrålarna som kommer in i ögat bryts för mycket, och fokuseras innan de når näthinnan.

Närsynthet är till viss del ärftligt, och kan ibland upptäckas redan under barndomen. Synfelet brukar tillta som mest under tonåren, då ögat fortfarande växer. I vuxen ålder stabiliseras oftast närsyntheten.

Antalet närsynta i Asien och den västliga värden har ökat kraftigt det senaste tio åren, och man antar att det är relaterat till ökande graden av synkrävande aktiviteter på nära håll.

Varför är man närsynt?

När du tittar på något kommer det  ljusstrålar från objektet in i ögat. De passerar först hornhinnan, sedan ögats lins för att slutligen nå syncellerna i näthinnan, längst bak i ögat. Ljusstrålarna  ska brytas och samlas, eller med andra ord fokuseras, till en punkt på näthinnan, eftersom det är vid denna brytningspunkt som det uppstår skärpa. Objektet du fäster blicken på ses då klart och tydligt.

Vid normal syn bryts ljusstrålarna till en punkt på näthinnan.
Normal syn.

Vid synfel fokuseras inte ljuset till en punkt på näthinnan. Ljusstrålarna träffar istället näthinnan över ett större område.

Vid närsynthet bryts ljusstrålarna en bit framför näthinnan, vilket gör att fokuspunkten hamnar en bit ifrån syncellerna i näthinnan, och du ser suddigt på långt håll, men tydligt på nära håll då ljusstrålar från objekt nära kräver starkare brytning för att fokusera på näthinnan.

Vid närsynthet bryts ljusstrålarna framför näthinnan.
Närsynthet.

Hornhinnan och ögats naturliga lins är de komponenter som ansvarar för ljusets brytning. Vid närsynthet är deras ljusbrytande förmåga för kraftig i förhållande till ögats längd, vilket gör att ljusstrålarna bryts för mycket. Detta beror oftast på att ögat är lite längre än det bör vara, men det kan också bero på att hornhinnan är för krökt och/eller att den naturliga linsen är för stark. Orsaken är alltså att ögat är längre än det borde vara i förhållande till egenskaperna i hornhinnan och linsen.

Att mäta graden av närsynthet

Synfel mäts i en enhet som kallas dioptrier. Antalet dioptrier avspeglar den styrka som behövs för att brytningen av ljuset ska ske korrekt. Vid närsynthet är brytningen för kraftig, och behöver därför försvagas för att ljusstrålarna ska brytas rätt. Dioptritalen hamnar därför på minussidan vid närsynthet. Närsynthet graderas ofta till att mild närsynthet går upp till -3 dioptrier på skalan, och måttlig närsynthet går upp till -6 dioptrier. Närsynthet på -6 dioptrier eller mer, klassas som kraftig närsynthet.

Korrigering av närsynthet

Många väljer att korrigera närsynthet med hjälp av glasögon eller linser med styrkor (dioptritalet). Om du tycker att det är besvärligt att bära glasögon eller linser kan en synkorrigerande behandling vara ett mycket bra alternativ. En synkorrigerande behandling tar bort synfelet så du inte längre behöver vara beroende av glasögon eller linser.

Behandlingsmetoderna skiljer sig åt beroende på hur ditt synfel ser ut, samt vilka förutsättningar du och dina ögon har.

Vid ögonlaser ändras formen på hornhinnan för att korrigera synfelet. Andra metoder som används är linsimplantat eller linsbyte. Samtliga metoder gör så att ljusstrålarna ska kunna brytas rätt på näthinnan, och närsyntheten försvinner.