Glaskroppen, eller corpus vitreum, är den geléaktiga vätska som fyller utrymmet mellan näthinnan och linsen i ögat. Den utgör en stor del av ögats inre och hjälper till att ge ögat sin form och stadga. I den här artikeln går vi igenom vad glaskroppen är, dess funktion, vad glaskroppsavlossning innebär och vad man gör åt det.
Vad är glaskroppen i ögat?
Glaskroppen är en del av ögats anatomi som till största del består av vatten (cirka 98–99 %) men innehåller även hyaluronsyra, salter, kollagenfibrer och immunceller. Kombinationen av dessa ämnen gör glaskroppen trögflytande och ger ögat en stabil struktur.
Glaskroppens funktioner
Glaskroppen fungerar som en stötdämpare och stabilisator i ögat. Den hjälper till att:
- Behålla ögats form genom att hålla det lätt utspänt
- Transportera näringsämnen till vävnader i ögats bakre del
- Upprätthålla det optiska flödet för skarp syn
- Ger stöd åt näthinnan
- Låter ljuset passera obehindrat mot näthinnan
- Skyddar ögat inifrån mot stötar
En frisk glaskropp är helt genomskinlig så att ljuset kan passera fritt till näthinnan. När glaskroppen förändras med åldern, blir den gradvis mer vattnig och mindre homogen. Detta är en naturlig del av ögats åldrande.
Vad är glaskroppsavlossning?
Glaskroppsavlossning innebär att glaskroppen släpper från näthinnans yta. Det är ett vanligt och i regel ofarligt tillstånd som ofta uppstår efter 50-årsåldern, men kan även förekomma tidigare hos personer som är närsynta.
När glaskroppen lossnar uppstår ofta synfenomet grumlingar eller floaters. I vissa fall kan man också uppleva ljusblixtar som ett tecken på att glaskroppen drar i näthinnan.
Orsaker till glaskroppsavlossning
Varför får man glaskroppsavlossning? I de flesta fall beror det på naturligt åldrande, men det kan också utlösas av andra faktorer.
Vanliga orsaker:
- Åldersförändringar i glaskroppens struktur
- Närsynthet som gör ögat längre och ökar påfrestningen
- Tidigare ögonoperationer, till exempel vid grå starr
- Inflammation eller skada i ögat
Mindre vanliga orsaker:
- Fysiska ansträngningar eller tunga lyft
- Långvarig stress
- Kraftiga ögonrörelser eller trauma mot ögat
Symtom på glaskroppsavlossning
Glaskroppsavlossning uppstår ofta plötsligt men gör inte ont. Symtomen varierar men de vanligaste är:
- Små svarta prickar, trådar eller fläckar i synfältet
- Blixtar eller ljussken i utkanten av synfältet
- En grå eller mörk skugga som rör sig i synfältet
- Ökad mängd grumlingar på kort tid
Blixtarna brukar avta inom några veckor när glaskroppen lossnat helt, men om de blir starkare eller återkommer bör man alltid söka vård.
Behandling av glaskroppsavlossning
Glaskroppsavlossning läker inte i vanlig mening, men glaskroppen stabiliseras över tid. I de flesta fall behövs ingen behandling. De svarta prickarna och trådarna brukar minska när hjärnan vänjer sig vid att filtrera bort dem.
Vid svåra besvär eller komplikationer, som blödningar eller drag på näthinnan, kan en ögonläkare bedöma behovet av laserbehandling eller operation. Vid plötslig synförlust eller en mörk skugga som sprider sig över synfältet kan det istället röra sig om näthinneavlossning, som kräver akut vård.