Siri Krogness Forsnes

Jag har varit närsynt och haft glasögon sen jag var 4 år. Det var inte förrän jag blev 18 år som jag kunde använda linser. Då fick jag varva mellan linser, glasögon och solglasögon med styrka. Jag var så pass närsynt så jag kunde inte gå upp morgonen för att gå på toa utan att ha glasögon på mig. När jag så småningom började bli ålderssynt började jag överväga ögonoperation. Jag var nämligen tvungen att använda både läsglasögon på +1,5 och sedan linser för min närsynthet på -9. Jag visste att en ögonlaseroperation inte var ett alternativ för mig, därför hade jag inget hopp om att mitt synfel går att korrigera. Men när jag fick möjligheten att göra en kostnadsfri undersökning genom en vän som redan gjort en operation så passade jag på. Jag hade inga höga förväntningar på förundersökningen eftersom jag trodde att jag inte kunde operera mitt synfel. Det var heller inte ett alternativ för mig att få lite bättre synskärpa t.ex. från -9 till bara -3. Jag ville ha bra syn.

Förundersökningen På förundersökningen blev jag glatt överraskad när jag fick veta att mitt synfel kan korrigeras med en linsbytesoperation (RLE). Optikern på Memira informerade mig om eventuella bieffekter och vad jag kan förvänta mig för resultat. Efter att noga ha övervägt, bestämde jag mig för att göra linsbytesoperationen. Det finns egentligen bara ett ord som kan beskriva mitt beslut; Fantastiskt!

Operationen Jag gick in i operationssalen ”halvblind”, det vill säga att jag såg bara skuggor av ansikten på läkaren och ögonsköterskorna eftersom jag inte hade mina glasögon på mig. Men läkaren berättade vad han gjorde hela tiden. Jag hade ingen smärta under operationen men kände ett visst obehag runt ögonen. När det första ögat var färdigopererat utbrast jag till läkaren, ” Whoa – du har ett ansikte “.  När båda ögonen var opererade såg jag ansiktet på alla i rummet. Då blev det väldigt överväldigande för mig. Jag såg bra utan glasögon för första gången på 48 år!

Resultatet Redan samma kväll tittade jag på tv fast med solglasögon för jag var ljuskänslig. Den första natten vaknade och trodde att jag hade glömt att ta ut linserna. Jag kunde nämligen se väckarklockan och kvistar i takpanelen! Det var så fantastiskt att jag gick runt i huset i över en timme på natten för att testa min nya syn. Det är fantastiskt att kunna se när man duschar, badar i pool eller åker skidor. Än idag är det fortfarande overkligt och jag tror ibland att ”det kommer att gå över”. Fortfarande vaknar jag på morgonen och letar efter mina glasögon vid sängbordet, men med tiden lär jag bli av med den ovanan också!