Bjørn Sekkesæter

Bjørn Sekkesæter fyller livet med friluftsaktivteter som klättring, fjällvandring och skidåkning. Men ett växande behov av glasögon gjorde att Bjørn kände sig allt mer begränsad i sitt utövande. Några år gick och frustrationen tilltog i takt med att ålderssyntheten utvecklades. Som tur var gick Bjørns problem att lösa med ett linsbyte hos Memira. Hör och läs hans berättelse!

Nu efteråt kan jag göra precis vad jag vill, hela tiden. Jag lever livet till fullo, utan några begränsningar. Jag gör samma saker som jag gjorde för tio år sedan – klättrar, paddlar, åker skidor, vandrar – allt utan glasögon!

Jag ägnar mig en hel del åt friluftsaktiviteter – klättring, kajak, fjällvandring, skidåkning – och då även väldigt långa skidturer (det som vissa kallar för expeditioner). Några av dessa aktiviteter sker under tuffa, och ibland till och med extrema, väderförhållanden med mycket vind och iskall kyla. Det är då inte särskilt angenämt att – med iskalla händer – plocka fram läsglasögonen för att kunna läsa kartan.

När du klättrar behöver du både djup- och avståndsseende för att kunna orientera dig, oavsett om du klättrar inomhus eller utomhus mot en bergsvägg. Att byta glasögon mitt uppe i en klättring är som du kanske förstår inte särskilt lämpligt eftersom fokus då flyttas från huvuduppgiften. Klättring är förknippat med vissa risker, och det gäller att försöka minimera dessa. Jag känner mig tryggare när jag slipper hantera glasögon, och byten av dessa, mitt uppe i en klättring.

För ungefär sex år sedan märkte jag att synen blev gradvis sämre. Jag köpte glasögon i styrka +1 för att lösa problemet, men det var ingen bra lösning för det som jag älskar att fylla mitt liv med. Några frusterande år passerade, tills jag för 2-3 år sedan såg en annons på Gardemoen om möjligheten att korrigera synfel för att slippa glasögon. Det skulle vara något för mig, tänkte jag.

Undersökningen hos Memira

Jag bokade en undersökning och hade stora förhoppningar om en enklare vardag. Väl inne på undersökningen behövde vi inte ens genomföra alla kontroller, då det snabbt konstaterades att min syn fortfarande var för bra. Min ålderssynthet var inte tillräckligt utvecklad för att göra en operation. Ganska så besviken gick jag hem, men var fortfarande väldigt motiverad till göra mig av med glasögonen en gång för alla. Jag och optikern kom överens om att jag skulle kontaktas om några år för att boka in en ny undersökning. Optikern trodde att det skulle ta ytterligare två år för ålderssyntheten att utvecklas tillräckligt för att en operation skulle rekommenderas.

Under 2017 ringde Memira upp mig och föreslog att jag skulle komma in på en ny undersökning. Frustrationen över glasögonanvändandet hade tilltagit, och vid den tiden behövde jag använda 2-3 olika glasögon i olika situationer. Jag utövade samma utomhusaktivteter och hade fortfarande samma problem i dessa situationer. Jag tackade därför självklart ja till en ny undersökning och fick då beskedet om att tiden för ett linsbyte nu var inne. Ålderssyntheten hade utvecklats som förväntat under de två åren som gått, och jag hade alla andra förutsättningar för ett lyckat resultat.

Detta kändes helt fantastiskt och jag bokade en operationstid direkt. Jag visste egentligen inte mycket om linsbyten, men optikern förklarade noggrant vad det innebar. Jag fick också med mig några broschyrer hem, där jag kunde läsa mer om denna metod. Jag hade hittills blivit väldigt professionellt bemött hos Memira, så jag kände ingen oro eller skepsis inför operationen.

Dagen för linsbytet

När jag däremot kom till kliniken på operationsdagen kände jag att pulsen steg, och jag kände en viss osäkerhet kring vad jag egentligen hade gett mig in på. Men den oron försvann snabbt. Jag fick träffa ögonläkaren som skulle genomföra ingreppet. Han gjorde först en undersökning för att försäkra att mina ögon var friska och att alla förutsättningar var goda. Sedan förklarade han noga vad som skulle ske och i vilken ordning. Detta var lugnande, betryggande och gjorde att all osäkerhet försvann. Jag kände mig väl förberedd på det som skulle ske inne i operationssalen.

Läkaren berättade också att ingreppet inte skulle göra ont, vilket det heller inte gjorde. Förloppet gick till precis så som läkaren hade beskrivit det. Han genomförde linsbytet på det ena ögat först, och det var lite märkligt att att synen då försvann en liten stund. Allt blev mörkt förutom en ljus rand över ögat. Men sedan kom ljuset tillbaka så fort den nya linsen sattes in, och jag kände snabbt att jag kunde se bra. Det tog cirka 15 minuter att genomföra linsbytet på det första ögat, och sedan var läkaren igång med det andra. Vid det laget visste jag ju redan hur det gick till, så jag slappnade av utan att bekymra mig.

Sammantaget var jag inne i operationssalen i cirka 30 minuter, och det måste väl ändå sägas vara både snabbt och effektivt använd tid för att kunna få bra syn igen. Efter operationen fick jag slappna av i ungefär 30 minuter i vilorummet, innan jag tog mig hem. Jag kände faktiskt att synen var bättre redan under de metrarna jag gick från operationssalen till vilorummet. Jag tog upp telefonen och kunde faktiskt läsa sms utan glasögon för första gången på många år, och detta bara cirka 30 minuter efter att jag gick in i operationssalen! Det gav mig en omedelbar bekräftelse på att jag hade tagit rätt beslut.

Nu efteråt kan jag göra precis vad jag vill, hela tiden. Jag lever livet till fullo, utan några begränsningar. Jag gör samma saker som jag gjorde för tio år sedan – klättrar, paddlar, åker skidor, vandrar – allt utan glasögon!

Jag tänker inte på dålig syn längre. Jag ser allt, är supernöjd och ler hela tiden!