Entropion innebär att ögonlockskanten vänds inåt mot ögat, så att ögonfransarna och ibland hudkanten gnider mot hornhinnan. Det kan orsaka irritation, obehag och i värsta fall skador på ögats yta. Här beskriver vi vad entropion är, varför det uppstår, vilka symtom man ska vara observant på och vilka behandlingsmöjligheter som finns.
Vad är entropion?
Entropion är ett tillstånd där ögonlocket, oftast det nedre, vrider sig inåt. Det innebär att ögonfransarna hamnar mot ögats yta istället för utåt mot huden. Den ständiga nötningen kan irritera ögat, ge skavkänsla och tårflöde, och med tiden riskerar hornhinnan att få små repor eller större skador.
Det är lätt att förväxla entropion med ektropion, där ögonlocket istället vänder sig utåt från ögat. Båda tillstånden påverkar ögonlockets funktion, men ger olika symtom och kräver olika typer av behandling.
Orsaker till entropion
Entropion kan uppstå av flera anledningar:
- Åldrande – med tiden försämras hudens och bindvävens elasticitet vilket gör att ögonlocket tappar sin normala form.
- Ärrbildning eller skador – efter tidigare inflammationer, operationer, trauman eller infektioner kan vävnad dra in ögonlockskanten inåt.
- Medfödd entropion – vissa föds med att ögonlockskanten är felställd. Det är ovanligare men förekommer.
Symtom vid entropion
När ett ögonlock är inåtvänt kan man uppleva:
- Skavkänsla eller känsla av att något ligger i ögat
- Ökat tårflöde och ögonrödhet
- Ljuskänslighet och obehag vid vind eller starkt ljus
- Känsla av grus eller sand i ögat, ibland med sveda eller smärta
- Suddig syn eller irritation vid långvarig nötning
- Risk för små sår eller skador på hornhinnan vid obehandlad entropion
Behandlingsalternativ
Behandlingen av entropion beror på hur mycket ögonlocket påverkar ögat och om hornhinnan riskerar att skadas. Målet är alltid att skydda ögats yta och återställa ögonlockets naturliga position. I tidiga eller milda fall kan tillfälliga åtgärder ge lindring, medan en operation ger den mest varaktiga lösningen.
Tillfälliga lösningar innan operation
Tillfälliga behandlingar används främst för att skydda ögat och minska irritation tills en mer permanent åtgärd kan genomföras. Dessa metoder kan vara särskilt hjälpsamma om symtomen kommer och går eller om man väntar på en operationstid.
- Ögondroppar eller salva: smörjer och skyddar ögats yta och minskar irritation.
- Hudvänlig tejp: man kan fästa ögonlockskanten försiktigt med tejp mot kinden för att hålla den utåt i väntan på behandling.
Operera entropion
Den enda långsiktiga lösningen är operation, eftersom den återställer ögonlockets anatomi och förhindrar fortsatt nötning mot hornhinnan. Under operationen justeras ögonlockets kant och muskler så att kanten vänds rätt igen. Ingreppet sker oftast under lokalbedövning, tar ofta mellan 30 och 60 minuter och ger i de flesta fall mycket goda resultat.
Stygnen tas bort efter ungefär 1–2 veckor och synliga ärr blir i regel diskreta. Efter operation krävs viss eftervård: undvik att gnugga ögonen, skydda mot sol, undvik tung fysisk ansträngning första veckan, och följ läkarens instruktioner noggrant.
När bör man söka vård?
Du bör kontakta ögonläkare om du upplever:
- Ihållande skavkänsla, gruskänsla eller smärta i ögat
- Att ögonfransar ligger mot ögat eller att ögonlockskanten är inåtvänd
- Ögat blir rött, irriterat, har återkommande inflammationer eller ökat tårflöde
- Ljuskänslighet, suddighet samt tecken på att hornhinnan kan vara skadad
Då en obehandlad entropion kan leda till skador på hornhinnan och i värsta fall synnedsättning, är det viktigt att utreda och behandla tillståndet i god tid.