Shima Niavarani

Läs om Shimas resa från att ha varit väldigt närsynt och astigmatisk till att slippa glasögon och linser. Shima berättar om sin upplevelser och tankar före, under och efter sitt linsimplantat.

Jag vaknar på morgonen och ser för första gången på 25 år, om jag råkar somna på kvällen är det okej för jag inte har några linser på.

I mitt jobb som skådespelare och artist  kan jag inte bära glasögon på scen eftersom scenljuset skapar reflektioner så att man inte ser ögonen, då får man ordna specialglas och ibland är det så att en viss specifik karaktär på tv och film inte bär glasögon och då måste man ha linser. Jag läser och ser otroligt mycket saker för att få inspiration och jag behöver naturligtvis kunna se på både långt och kort avstånd. Som för alla. Med skillnaden är att ett par glasögon i mitt yrke är i så fall ett val man gör utifrån rollen man spelar.

Jag ville göra operationen för att få känslan av frihet, att kunna vakna upp på morgonen och kunna se, dyka med huvudet före i vattnet utan att oroa mig för linserna, slippa tänka på linsvätska, linsburkar, synundersökningar, packa ner extra linser utifall att och glasögon till kvällen – allt sånt! Paniken av att inte ha extra linser med sig iväg på jobb i en månad och inte ha tid att göra synundersökning och beställa nya. Det är så befriande!

Innan operationen

Innan var jag nervös för det mesta och funderade på om det var värt det. Jag var livrädd inför att ligga vaken med öppna ögon och bli opererad. Tänk om jag skulle få panik mitt under operation. Eller bli blind! Få en infektion! Men viljan att få synen förbättrad var större än rädslorna. Och jag läste på om det mesta, mycket såklart om alla skräckhistorier om potentiella risker som någonsin funnits med någonting som har med ögon att göra. Men blev påhejad av vänner som berättade om sina operationer och att det gått så bra.

På operationsdagen

Jag blev väl omhändertagen. Fick min syn ordentligt kollad: trycket i ögonen, medicinsk historik, hur ögonen mådde, hur pupillerna reagerade. Och om jag kunde göra operationen, och det tyckte jag kändes extra tryggt. Jag tycker väldigt mycket om idén att kliniker avböjer operationer om dom inser att dom måste, då känns det som att dom sätter min ögonhälsa framför några andra intressen.

Därefter fick jag vara linsfri i 3 dagar innan operation pga hur ögonen anpassar sig till linserna. Jag bar glasögon. På själva operationsdagen var jag nervös, jag ville bara få det överstökat. Men jag blev väl omhändertagen, och hade jag ytterligare frågor eller tankar fick jag dom såklart besvarade, inga frågor var konstiga. Samt en sista ögonkoll. Mina ögon bedövades med droppar i olika omgångar och det var frivilligt att få ta lugnande, vilket jag hundra procent gjorde. Jag vet inte om läsaren känner till Larry David, men jag är Larry David i en kvinnas kropp. Extremt neurotisk, på det sättet att jag kan börja ifrågasätta idén med operation och hela mänsklighetens historia och vår existens på jorden om jag börjar bli nervös.

Efter en halvtimme var jag så lugn att jag blev förvånad själv och nästan peppad på att ligga i en kliniskt inredd sal med 3 människor i masker, få mina ögon uppspärrade med redskap som i filmen A clockwork orange och låta en kirurg sätta igång. Lugnet var SÅ omfattande. Operationen tog 15-20 minuter på vardera öga, eller jag minns inte, jag försökte bara föreställa mig vad det var som gjordes. Blev nästan vetenskapligt intresserad vid det här laget och jag tror att jag vid ett tillfälle somnade. Jag gjorde en ICL, det vill säga en reversibel linsoperation, där en lins sätts in framför min egen naturliga lins. En mycket bra metod, eftersom att man senare i livet kan ta ut den och göra linsbytesoperation om man t ex får gråstarr. Jag är, eller numera var, väldigt närsynt och astigmatisk, så denna operation passade mig bättre än t ex laser.

Sen fick jag sitta i ett mörkt rum och ta det lugnt en stund innan kirurgen kollade till mina ögon. Jag hade dimsyn, mest på ena ögat som försvann efter några dagar, och jag såg discokulor eller halos runt lampor. Det gick bra att kolla på tv eller läsa.

Efter operationen

Dagen efter var det en check up och allt såg bra ut. En vecka efter kunde jag tvätta ansiktet, sminka mig och liknande. Vid återbesöket efter en vecka hade yttersta ärrvävnaden läkt och allt såg bra ut. Jag ska ta droppar i ögonen tre gånger per dag i tre veckor och undvika bakterier kring ögonen, t ex bastu och kontaktsport under denna tid. Men i övrigt leva på som vanligt. Ringarna runt lampor har minskat och jag ser bättre än någonsin. Det här var en sån otroligt bra idé. Jag sträckte mig yrvaket efter glasögonen nu imorse, men insåg att jag ju redan ser.

Rekommenderar implantat, det är en bra metod som går att ändra, ta ut, längre fram. Får du andra synproblem i framtiden så har dessa implantat inte förändrat dina hornhinnor eller liknande, du kan korrigera igen eller bara ta ut. Jag undrade innan om det var värt det, men nu förstår jag inte den tanken alls. Jag vaknar på morgonen och ser för första gången på 25 år, om jag råkar somna på kvällen är det okej för jag inte har några linser på. Dessutom, även om ögonen kan kännas känsliga första tiden efter en operation upplever jag att slippa kontaktlinser mår mina ögon bättre av. Att inte peta i mina ögon morgon och kväll gör att ögonen känns mindre irriterade faktiskt. Det var otroligt rätt och absolut värt det.

3 av 4 kan korrigera sitt synfel med en behandling

Vid en undersökning får du reda på vilken metod som passar dig och ditt synfel.

Chatta med oss

Chatta med kundservice.

Utanför våra öppettider
Mån – Fre 08:00 – 18:00
chattar du med vår chatbot.

Skicka e-post till oss

Ring oss

Kundservice
Mån – Fre 08:00 – 18:00
020-61 62 00

Ögonsjukvård i Stockholm
Mån – Fre 08:00 – 12:00
020-80 20 40

Optiker/Ortoptist i Stockholm
Mån – Fre 09:00 – 18:00
08-24 40 44

Ta reda på mer

Informationsbroschyr
Ladda ner

Se våra priser
Priser ögonlaser
Priser linsbyte

Se våra tider
Till bokningen