Passa på! Undersökning 10 kr (ord. 450 kr). Boka idag!
Kundcenter

Del 4: Gästbloggare Emil Holmström

Världen genom Fannys ögon.

emil_blogg4_1

Rask promenad till Ett Skafferi i Midsommarkransen. Ute i sista minuten som vanligt.

Idag fikade jag med Fanny Fridén, en kompis som redan har behandlat ögonen. Vi sågs på ett av mina favoritkrypin i Midsommarkransen med det passande namnet ”Ett Skafferi”. Min tanke var att hon hjälpa mig att skingra lite av mystiken kring ögonbehandling. Hur har hon upplevt hela resan? Fanny är 26 år gammal och bor i Aspudden söder om Stockholm tillsammans med pojkvännen. Det bästa med Fanny är att hon redan har genomfört en behandling hos Memira för lite mer än ett år sedan. (Tillräckligt mycket vatten har runnit under broarna för att gå till botten med hur det gick.) Hon är dessutom en minst sagt sportig tjej. Aktiv inom tävlingsrodd och med ett friluftsliv som inbegriper mountainbike och fallskärmshopp, bland mycket annat.

emil_blogg4_2+3

Vänster: Kaffe med Fanny Fridén, som delade med sig av sina upplevelser av ögonbehandling. Höger: Tuffa roddartjejer, Fanny längst till höger, utan vare sig glasögon eller linser.

Berätta för mig om din relation till glasögon!

– Jag skaffade glasögon i elvaårsåldern. Efter bara några år bytte jag till linser. Men även det kan vara ganska krångligt. När man cyklar blir det vinddrag, och då blir man torr i ögonen av linserna. Och när man är ute och ror far vattenstänk upp i ögonen. Det blir en väldig massa blinkande, vilket är jobbigt särskilt när man tävlar.

Men du jobbar ju till vardags som säljare. Där kan det väl inte ha varit några problem?

– Jo, tro det eller ej. Jag sitter en hel del vid datorn. Man blir ganska torr i ögonen av att bara stirra in i en skärm. Min optiker rekommenderade att jag samtidigt skulle ha terminalglasögon, men jag vet inte hur bra det rådet var…

Så varken glasögon eller linser var någon höjdare. Men behandling kan ändå vara ett stort steg. Vad hade du för funderingar innan du gick in i det hela? Jag är lite inne i den processen själv.

– Det var inte så dramatiskt. Jag fick svar på alla mina frågor vid förundersökningen. Och de var många (skrattar). Men främst handlade det om hur lång tid det skulle ta att läka, så att jag kan fortsätta med min träning. Och förstås om eventuella risker. Jag fick reda på att det man kan bli lite ljuskänslig i början.

Hur gick det då med den där ljuskänsligheten?

Man kan säga att det spretade lite i mörkret. Mörkerseendet försvagades, men bara i början. Idag är det bra. Jag tror faktiskt att det är helt återställt sedan ett bra tag tillbaka.

Berätta mer om själva behandlingen.

– Det var lite läskigt till en början. Du vet hur det är när någon petar i ögonen. Även om jag hade fått allt förklarat för mig är det en annan sak att lägga sig där. Jag tror jag spände mig mycket, men det gick väldigt snabbt över.

Vad hände sedan, fick du skjuts hem?

– Min kille var snäll och skjutsade hem mig. Det var tur. Men det häftiga var att även om jag var ljuskänslig så såg jag skarpt redan då, första dagen. Sedan minns jag känslan av att vakna upp på morgonen och se bra direkt.

Det låter skönt. Kan du säga något om hur du upplevde uppföljningen?

– Vi sågs ganska snart efteråt. En vecka efter behandlingen eller så. Därefter var det flera regelbundna träffar. Fast de flesta frågor ställde jag över telefon den första veckan. Du vet, när man ska ta ögondroppar och sova med skydd. Hur mycket ska jag droppa? Om jag känner mig grusig i ögonen, får jag ta bort det?

Vad var ditt starkaste minne efter att du fick synen tillbaka?

– Jag minns särskilt en sak, direkt efter att jag kommit hem. Jag kollade ut från balkongen bara för att se hur långt jag såg. Och då såg jag träden i horisonten mycket skarpare än jag någonsin sett med glasögon. Såna saker händer hela tiden. Nyligen var jag i Afrika och skulle dyka ner i en pool, jag som inte dykt på flera år. Plötsligt var det inga problem.

Det låter inspirerande även för en badkruka som jag. Vad skulle du förresten säga till mig som funderar på att behandla ögonen?

– Gör en förundersökning, det är en bra början. Annars blir det lätt att fråga sig varför man inte gjorde det för tio år sedan, som en bekant till mig sade. Tack så mycket för pratstunden, Fanny! Det låter verkligen som en bra idé att göra en förundersökning, även för min egen del.

Nu har jag bokat min egen undersökning. Återkommer inom kort med en utförlig rapport om exakt hur det gick.

 

Emil Holmström är stolt glasögonbärare sedan 29 år, tillika copywriter, föreläsare och författare. Bosatt i idylliska Midsommarkransen utanför Stockholm.